JULIA OLOFSSON

Annons

NY BLOGG

NY BLOGG!

KLICKA HÄR 

 

FA698928-BB8D-4B6A-A869-E7490F1591BB

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

DAY PARTY AT MISTER FRENCH

Igår bjöds det på dagsfest på Mister French! Behöver väl inte säga mycket mer än att det var en sjukt rolig dag med löjligt snygga människor, mycket bubbel, goda drinkar, saxofoner och trummor och en jävla massa skratt! Låter bilderna tala för resten. Trevlig söndag på er babes, och tack Mister French!
Puss.

P4080634 P4080652 P4080666 P4080681 P4080688 P4080693 P4080826P4080747P4080707P4080819P4080697 IMG_6364P4080785P4080790IMG_6365

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

PS.

Jag går knappt in på sociala medier, och gör jag det så stänger jag ner så fort jag ser någonting om terrordådet. Jag går inte in på nyhetsbladen och från tvn får det endast eka från någon halvdan serie. Jag vet inte. Det känns någonstans bra och dåligt på samma gång. Jag väljer att inte titta, för att titta gör mig så jävla ledsen. Men samtidigt känns det någonstans fel att blunda. Gör jag fel?

Jag somnade relativt tidigt igår, vilket jag är tacksam över. Jag var helt utmattad, psykiskt. Nu ligger jag vaken kl 06 och känner mig så jävla ensam. Det ligger ju kvar någon slags tomhet i luften. Ska gå upp och göra min yoga och senare (äntligen) ska jag träffa tjejerna. Saknar dom extra mycket just nu.

2E45ECC1-9A6D-456B-B9AF-8F731A152EC9
PS. Ni som hade mage att klaga över hur ”jobbigt” och ”lång tid” det tog att komma hem. Glöm mig. Radera mig. Besök aldrig min plattform igen. Och våga säga samma sak till dom som aldrig kom hem igen. DS.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

#PRAYFORSWEDEN

 IMG_6237
15:00
. På Aftonbladet läser jag ”Det åker en polisbil runt i centrala Stockholm och ropar ”varning, terrorattack””. Jag liksom hör det när jag sitter på kontorsstolen framför datorskärmen. Jag hör verkligen dom orden, ”varning, terrorattack”, i mitt huvud, som om jag var där. Det ligger döda och skadade människor på gatan. Det springer rädda och förvirrade människor mot en säkerhet som dom inte ens vet vart dom finner. Det sitter oroliga och otåliga människor vid telefonerna i hopp om att inte ha mist en närstående.

Terror. Igen. Jag tar ett dumt beslut och öppnar upp en live-sändning från en vän på Facebook. Och det gör mig så himla besviken att se alla dessa människor som står kvar för att filma. Som står nyfikna och blundar helt från att ta sig till säkerhet. Ni vet vad som kan hända. Vi har sett det i Paris, Bryssel, osv. Det kan ske, ursäkta språket, vad FAN som helst. Ni vet det. Att en fara har skett betyder inte att faran är över. NI VET. Mitt i massan, där ni står kvar för att live-sända på Facebook.

Men jag väljer, av någon dum anledning, att titta. En hund låg helt mosad, inälvorna låg på hela gatan, blodet hade dragits flera meter. Tårarna rinner inom loppet av en millisekund. Den där känslan när man inser att det faktiskt är på riktigt. Jag är så himla ledsen nu. Magen bara vänder sig. Det gör ont. Jag är ledsen och helt sänkt på ett sätt som jag aldrig varit förut. Det gör ont att se hur hela Stockholm bara dog idag. Hur allt tecken på liv försvann. Som en öde stad. Och snälla ni, stoppa statusuppdateringarna där ni skriver ”vakna Sverige!!”, svär mot politiker och sprider annan ilska och aggressivitet. Den energin ni har kvar. Den tid ni har kvar. Det liv som ni hade tur att behålla. Ta det och åk till mamma, till pappa, till dina vänner eller andra nära, och krama varandra. Krama varandra och känn tacksamheten för att ni inte var en av dom som miste livet. Känn tacksamheten för att du slapp ta ett samtal där någon sa att den bästa personen i ditt liv är borta.

Det blev så bevisat idag hur nära döden är. Hur nära ondskan är. Hur ett enkelt beslut som ”ska jag passera här lite snabbt innan jag går hem?” kan bestämma om du ska leva eller dö. Och alla fick inte leva idag. Och många fick uppleva känslan av att dom faktiskt skulle dö. Som man många gånger har sagt: det var inte en fråga OM det skulle hända, utan NÄR det skulle hända. Ja. Tyvärr, det stämmer. Men idag tänker jag inte sitta och sprida aggressioner och hat över de politiska frågorna. Idag är jag stolt över den humanitet som visats bland oss människor. Idag är jag stolt över den solidaritet som framträdde. Hur vi bryr oss om varandra, hjälper varandra, öppnar upp våra hem för varandra. Idag tänker jag dela min kärlek, mitt stöd och min oändliga sorg för Stockholm, för Sverige, för EU och för världen. Vi delar samma sorg. Vi står enade.

 

 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Friday, time to be a hero and resque some wine trapped in a bottle.

IMG_6227
J
ag och älskade Paulina <3

Guys, det är fredag! Veckans slit visas äntligen vara värt det! Jag är på ett ovanligt spralligt humör idag. Otippat med tanke på att min sömn i natt spårade ur totalt. Somnade kring 23, vaknade 01 dundersäker på att klockan var 06 och yoga-dags, somnade om och vaknade igen vid 04. Ja, ni förstår. En sån natt. Vågade knappt lita på varken mig själv eller klockan när det faktiskt var dags att gå upp, haha. Nu längtar jag bara till ikväll då jag och flickorna ska ut på stan och käka middag. Kommer bli supermysigt! Finns inte mycket som slår ensamtid med kvinnorna i mitt liv. And did you know… Det kommer ske en liten förändring här i bloggen inom kort. Men ni får allt hålla ut lite till, hehe…
PUSS

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats